Hur fungerar det?

Jag tänkte berätta lite mer vad det hela handlar om.

Enligt Skaldeman och en hel del andra (se länkar här intill) så är vi gjorda för att äta protein och fett i första hand. Naturfolk som t ex inuiter lever så och våra förfäder har levt så. Och de har inga problem med övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes m.m. Dessa sjukdomar kommer med fel livsstil där spannmål, socker och andra stärkelserika livsmedel ingår. Och det värsta man kan äta är socker och fett i hop.

På vintern var våra förfäder tvungna att ha ett fettlager som reserv när maten tröt. Därför behövde de kunna lägga på sig och de gjorde de genom att äta kolhydrater i form av bär och växter. Alltså går man upp i vikt av kolhydrater och ner i vikt av fett. Vi är inte så olika björnar på det sättet. De proppar i sig massor av bär för att kunna sova, feta och nöjda i sitt ide under vintern. Och under vintern lever de på sitt fett.

När man är (ordentligt) överviktig så har kroppens metabolism (ämnesomsättning) slutat fungera som den ska. Det gör att man som tjockis kan gå upp i vikt av att äta grönsaker. Grönsaker är kolhydrater de också. När man är normalviktig så fungerar det här vanligtvis som det ska och man kan då äta grönsaker och frukt och en del andra kolhydrater utan att det påverkar vikten nämnvärt.

Så om man är rejält överviktig som jag är så behöver man tala om för kroppen att det är vinter och att den ska börja förbränna kroppsfett. Det gör man genom att äta fett och protein. Och i stort sett inga kolhydrater. Lite grönsaker (såna som växer ovan jord) kan man äta. Men inte frukt. Och definitivt inte socker, potatis, ris, pasta och bröd. När man har nått sin normalvikt så kan man tillföra mer grönsaker, frukt och kanske lite andra kolhydrater.

Om man börjar varje måltid med fett och protein av något slag och äter kolhydraterna mot slutet av måltiden så fungerar det bäst. Då bidrar inte kolhydraterna lika lätt till fettlagret. Om man däremot börjar en måltid med bröd så kan man vara säker på att det fastnar.