måndag 25 februari 2008

Känslig

Här går det upp och ner. Som vanligt kanske jag borde tillägga. Börjar ju se ett mönster nu. Fast jag tror att orsaken kan vara rätt enkelt. Jag äter strikt ett tag och tycker sedan att det borde vara okej att äta lite mindre strikt. Och vad händer då? Jo, jag går upp i vikt. Och så får jag ont i huvudet och är lite extra hungrig och lite mer lättretlig.

Jag har nu ganska klart för mig att boven i dramat är kolhydrater. Jag är nog känsligare än jag trodde. När jag har ätit strikt ett tag, vilket innebär kött, fisk, ägg och liknande plus lite extra smör, så funkar kroppen som den ska. Det går inte helt spikrakt nedåt men jag är lugn, mår bra och går ner i vikt. Men när jag lägger till lite grönsaker, dricker några glas rött vin, kanske slarvar lite med fettet och äter lite för mycket creme fraiche och liknande så tar det nån dag och sedan så märker jag att jag är kolhydratpåverkad. Det kommer inte genast utan det tar som sagt någon eller några dagar. Och så fort jag börjar äta strikt igen så kommer huvudvärken. Jag tolkar det som att kroppen får lägga om driften igen. Är jag alltså så jäkla känslig?

Jag tror att rött vin inte funkar så bra för min del. När jag har druckit torrt vitt vin så funkar det bättre. Så det röda får vara ett bra tag framöver. Nåt glas vitt kan jag nog unna mig ibland.

Det är inte speciellt svårt att äta strikt. Det funkar utmärkt. Jag ska ta reda på mer om vilka grönsaker jag kan äta. För grönsaker är trevliga. Jag kan nästa äta stekt lök som godis. Och det funkar ju inte så bra för min del. Jag har tyvärr lånat ut mina Skaldemanböcker, jag skulle behöva läsa om 50+ nu känner jag. Egentligen så vet jag ju redan vad det handlar om, men som ett stöd.

lördag 16 februari 2008

Glad igen

Jag har gått ner ytterligare ett kilo och det känns så jäkla bra!

Vikt: 104.5 kg vilket är -9 kg på 4 månader, vilket är lite drygt ett halv kg i veckan.
Mått: -24 cm

Jag hoppar lite upp och ner i vikt och står stilla emellanåt men det går ändå nedåt och jag blir så glad.

Tio kilo har varit lite av en gräns för mig förut , det har varit jobbigt och kämpigt att gå ner tio kg på andra metoder och sen har det inte blivit så mycket mer. Det som är så skönt nu är att det inte alls känns likadant. Det känns inte som en vändpunkt eller ge upp punkt utan som ja! då fortsätter vi.

Jag var på yoga i går och det känns bra för kroppen. Ska försöka ta mig dit en gång i veckan. Ska också ägna den kommande veckan åt att sova, vara ute och äta bra då barnen har sportlov och jag ska vara hemma så mycket som möjligt.

Det finns människor omkring mig som berättar om sina problem, små problem kan hända men ändå problem. Och jag har lösningen. Jag känner ju igen mig, det de berättar om har varit jag. Så har det varit för mig. Nu är det inte så längre. Tänk om jag kunde få dem att förstå att det mycket väl kan bero på maten de äter. Jag brukar slinka in små antydningar om att jag inte har de problemen längre sen jag lade om kosten. Men jag känner att de inte är riktigt mottagliga.

Det är synd, jag vill dem ju väl.

tisdag 12 februari 2008

Förbannad

Jag blir ledsen och arg. Jag har själv i många år ätit fel mat. I vissa fall har jag varit medveten om att det inte varit så bra och i vissa fall har jag ätit så som jag trott att man ska äta. Men det är inte så svårt att se på saken med sunt förnuft och förstå hur det hänger ihop. Jag tycker att det blir mycket tydligt när man får alla pusselbitarna.

I många år har jag druckit dricka nästan varje dag, jag har ätit i huvudsak potatis, pasta och bröd och så har jag ätit godis, kakor eller glass flera gånger i veckan. Dessutom har jag ätit för lite fett. Och för lite bra fett. Jag har också fått i mig en massa kemikalier av olika slag. Detsamma gäller mina barn.

Inte konstigt att jag är överviktig, inte konstigt att jag mår så mycket bättre nu när jag äter mer naturlig mat. Jag tyckte att jag mådde rätt så bra innan men nu så mår jag ju så mycket bättre. Jag märker skillnaden. Jag förstår skillnaden. Och jag ser på mina barn att de mår bättre.

Men så kommer det någon och vill få det till att maten jag äter och som även mina barn äter i viss utsträckning skulle vara dålig.

Okej, jag kan ta diskussionen om jag får några vettiga argument. Jag kan köpa det om jag får veta något viktigt som jag missat. Men jag kan inte ta det när jag vet att personen i fråga inte skulle höja på ögonbrynen det minsta om jag istället för rent kött, fisk, ägg, smör, feta mejeriprodukter och lite grönsaker skulle gå med mina barn till McDonalds flera gånger i veckan och om jag skulle ge dem sockrad yoghurt till frukost och godis eller glass ofta, vitt bröd, margarin osv.

Jag kan förstå att folk höjer på ögonbrynen om de tror att det är en diet jag kör, om de tror att jag proppar i mina barn något ensidigt konstigt. Men jag ger dem naturlig mat, jag ger dem inget annorlunda eller konstigt. Det jag har gjort är i stället att jag tagit bort helt eller har minskat på sådant socker, kemikalier och andra onyttiga saker. Jag ger dem möjligheten till ett bra liv och det ifrågasätts. Då blir jag förbannad.

Jag har själv blivit lurad och inte förstått i så många år. Nu när jag kan se igen så vill jag inte bli motarbetad av människor utan insikt och utan vettiga argument.

Det svåra är inte att få barnen att äta bra mat. Det svåra är att få folk att förstås att de inte är snälla om de ger mina barn godis, kakor, glass, pasta, ketchup, bröd och socker. Jamenvisst, ge dem ett paket cigaretter och ett rakblad också när ni ändå är i gång.

söndag 10 februari 2008

Rädd för att falla

Jag är livrädd för att få återfall. Livrädd för att äta något som kan få mig att tappa fart och hamna vid sidan av vägen. Visst kan jag smaka en pytteliten bit av något men det lilla känns ganska meningslöst så därför låter jag bli. Jag kan inte tänka mig ens att "fuska" litegrann. Jag vet att det här funkar för mig och att det kommer att ta mig till målet. Men jag vet också hur lätt det är att halka tillbaka. Därför vågar jag knappt ens tänka på att äta något som skulle kunna förstöra för mig.

Jag blev bjuden på lunch av min pappa häromdagen. Naturligtvis är det svårt att få någon bra mat på vanliga lunchrestauranger. Jag "krånglade" och tog bara en kycklingfilé, lite gräddfilssås och lite grönsaker. Och så tog jag fyra bregottpaket (såna där små). Det var okej men inte så gott. Den mat jag gör hemma är mycket godare. Det känns lite meningslöst att gå ut och äta när man får betala för mat man egentligen inte vill ha. Men jag blev ju bjuden.

Min pappa vet hur jag äter och att det får mig att må bra och gå ner i vikt. Men när jag tog de fyra bregottpaketen så tittade han skeptiskt på mig och frågade om det verkligen var bra att äta så mycket smör. Ja, sa jag, det är ju det som får mig att gå ner i vikt. Och så tittade jag på hans stora portion med pannkaka, sylt och grädde. Fast jag sa inget.

Jag har sovit för lite sista tiden. Det är inte bra. Jag behöver min sömn. Hade jobbig huvudvärk i går och har känt mig hängig hela veckan. Men jag fick sova lite mer i natt. Det var skönt och jag har mått mycket bättre i dag. Jag tror att jag kanske skulle ha blivit sjuk om jag inte hade ätit som jag gör.

Jag är glad för att det är lätt att äta så här. Mat har blivit något enkelt. Visst kan det vara lite krångligt att äta någon annanstans än hemma och visst har man ingen fantasi ibland. Men ätandet har blivit enkelt av den anledningen att det inte upptar hela min vakna tid längre. Och ingredienserna behöver inte vara så många. Smör, ost, ägg och kött räcker långt. Fast uj vad mycket ägg det går åt hemma. Och jag köper helst bara ekologiska. Men jag blundar för kostnaden. Jag vet ju vad äggen ger mig och min familj. Det kan jag inte få av något annat livsmedel så det är värt varenda krona.

tisdag 5 februari 2008

Nedåt igen

Det funkar utmärkt att äta enligt Skaldemans 50+. Jag äter knappt några kolhydrater alls. Några gröna blad eller en tugga av nån grönsak ibland. Jag äter mer smör/fett och feta köttprodukter. Ägg förstås. Och mer regelbundet. Det funkar bra för mig. Det är inte så stor skillnad mot hur jag har ätit sedan oktober men lite mer koncentrerat på nåt sätt. Jag tycker om att vara ohungrig och jag känner mig piggare och gladare nu när jag äter ännu mer fett.

Hur mycket är mycket kan man ju fråga sig. Nja, inte så jättemycket faktiskt. Jag sätter inte i mig ett halvt kg smör varje dag. Men jag har några matskedar smör på maten om det är magert kött, jag blandar i någon matsked extra i min äggröra och lite vispgrädde. Några äggulor i fläskfärsen och så vidare.

Ger det nåt resultat då? Ja det gör ju det :0)
Jag vägde mig nyss och vågen visar 105,5 kg vilket är minus 8 kg och mått bandet säger minus 24 cm. Hurra, jag blir så glad!