Byte av dag

Jag brukar väga mig på onsdagar men har ett tag tyckt att det skulle vara bättre att väga mig på fredagar. Egentligen borde jag inte ens väga mig varje vecka. Men nu har jag bestämt mig för att gå över till fredagar eftersom jag vill vänta lite med att väga mig efter senaste vägningen som visade 111 kg. Jag tror att det är vatten men jag vill låta det försvinna innan jag ställer mig på vågen igen.

Det bästa skulle ju vara om jag kunde hitta rätt, så här ska jag äta, och sen inte fokusera så mycket på vikten utan leva på som vanligt. Jag vet ju rätt så bra vad jag kan äta men jag är osäker på fettmängden, på mejeriprodukter och på grönsaker. Hur mycket av dessa är den bästa mängden för mig?

Det kommer väl, jag har ju inte hållit på så länge. Men det är så himla jobbigt när vikten går åt fel håll.

Upp igen

Jag vägde mig i lördags. Bara för att. Och då hade jag gått upp ett kilo. Tänkte att det inte behöver betyda så mycket, kan ju gå lite upp och ner. Men så vägde jag mig nyss och då hade jag gått upp ett kilo till! Är det sant? Ska det vara så? Vad har jag gjort för fel? Jag har ätit några små bitar av 86 procentig choklad i helgen. Men efter måltiden. Visserligen så drack jag varm choklad i torsdags och åt morötter med dip för att jag hade bokklubben här. Men naturligtvis hade jag gjort chokladen med tanke på att jag skulle kunna dricka den. Jag hade vispgrädde till och dippen var gjord av creme fraich. Men kanske är det så att jag ätit för mycket mejeriprodukter, för mycket kolhydrater och för lite av fett och protein.

Jag vill inte att det ska gå åt pipsvängen nu. Jag vill att det ska vara enkelt och flyta på, inte börja hoppa upp och ned. Jag har ju ens inte gått ner fem kilo än. Jag vill veta vad jag kan äta, inte hålla på och experimentera.

Jag är glad att jag har den här bloggen. Det är skönt att skriva av sig och att ha det på pränt. Då är det inte så lätt att ge upp.

Jag ska fixa det här.

Resultat vecka 6

Jippi! Jag har nått mitt första mål.

Vikt: 109 kg, ner 1 kg (sammanlagt ner 4,5 kg)
Mått: Lite osäker här, möjligtvis kan jag ha minskat en halv cm sen förra veckan. Sammanlagt 12 cm mindre i midjan.
Känsla: Känns bra, toppen att jag har nått det första målet och toppen att ätandet känns helt normalt. Det känns inte alls som en diet eller något tillfälligt utan som att så ska jag äta och så är det inget mer med det.

Vad som förändrats:

Jag är lite trött, somnar som en stock på kvällarna. Men jag tror det kan ha att göra med att jag sitter och jobbar så mycket framför datorn och inte kommer ut så mycket. Behöver nog mer dagsljus på mig. Ska försöka ta tag i den biten.
Jag är mycket jämnare i humöret. Förut var jag ofta bergochdalbana. Jätteglad och sen förbannad, om vartannat. Nu blir jag knappt arg. Känns lite konstigt, jag som varit van vid att känslorna rusar i kroppen.

Det känns som att jag orkar mer. Kan inte riktigt sätta fingret på hur men saker som har med rörelse att göra känns inte lika motiga och jag blir inte sådär hopplöst trött på eftermiddagarna.

Jag är inte så hungrig längre. Inte så där jobbigt hungrig. Jag äter frukost, lunch och middag och det räcker. Jag kan titta på godis i affären eller på folk som bakar på tv utan att bli sugen. Jag blir häpen själv över att det är så. Jag försöker nästan känna suget men det lilla lilla som finns kvar sitter bara i huvudet. Det är mer känslan jag saknar (lite). Att det är mysigt att baka och mysigt att äta godis framför tvn. Fast är det så mysigt egentligen?

Mina tänder verkar må bra.

Jag känner att det har minskat i midjan. Ser fram emot att köpa nya byxor. Men jag väntar lite.

Mitt nästa mål är att gå ner till 99 kg och att jag kan gå ner minst en klädstorlek.

Grönsaker?

Jag funderar på det här med grönsaker. Ska jag äta grönsaker eller inte? Mycket eller lite? Vilka sorter? Det bästa är ju att testa sig fram men då ska man ha tålamod. Lite mer tålamod börjar jag få. Jag ska ju äta så här ett bra tag och förhoppningsvis ungefär så här resten av livet. Men egentligen vill jag helst att det ska gå undan med viktminskningen.

Jag har ätit en del grönsaker under den här veckan. Ska nog testa en vecka helt utan grönsaker sedan. För att se om det gör någon skillnad.

Jag stöter på folk överallt som anser att kolhydrater är vårt viktigaste näringsämne. Jag kan inte argumentera mot det än. Det räcker liksom inte bara att säga, jo men det är klart att protein och fett är viktigare. Jag måste ha mer argument om jag ska påstå att vi klarar oss utan kolhydrater. Det vet ju alla att grönsaker och frukt är sååå nyttigt. Och hur bråkar man mot det? Det är ju så djupt inrotat i de flesta av oss. Även i mig.

För mig är det ändå ganska så självklart att vi är främst köttätare när jag ser tillbaka på våra förfäder. Jag är definitivt en nordbo, jägarfolk. Vad skulle jag kunna hitta för ätbart ute nu om jag levde i naturen och inte hade hus, kylskåp och affärer? Tugga frusen mossa? Knapra vissna löv? Gnaga bark? Eller fälla en av alla de rådjur som springer runt i skogen? På sommaren kan jag äta bär, svamp och örter men knappast potatis och pasta eller ens broccoli om jag inte smyger in en någons trädgård eller skafferi. Jag tror visst att det finns mycket som är bra och nyttigt med vissa grönsaker, frukter och andra växter men jag tror inte att vi som härstammar från nordiska jägarfolk behöver dessa i första hand. De kan vara komplement, de kan vara "läkemedel" och de är ofta goda och man ska inte underskatta naturligt goda saker. Livet får gärna bestå av njutning också. Men jag anser att vi i första hand är gjorde för att äta kött och fett. Av två orsaker. För att mitt förnuft säger det och för att min kropp har bevisat det.

Resultat vecka 5

Resultat:
Vikt: 110 kg, ner 0,5 kg (sammanlagt - 3,5 kg)
Mått: minus 3,5 cm i midjan (sammanlagt 11,5 cm)
Tankar: känner att något har hänt, magen känns lite mindre. Skulle vilja gå ner mer men det känns inte riktigt lika viktigt längre. Huvudsaken är att det händer något, att jag mår bra och att det funkar bra att äta så här i längden.

Har haft lite sug och hungerskänslor under veckan. Tror det beror på att jag varit ute och ätit några gånger och att jag inte haft full koll på vad jag stoppat i mig. Jag har frågat och sagt att jag inte kan äta kolhydrater men jag litar inte helt på att jag verkligen inte fick i mig några. Tur att jag inte är allergisk. Måste vara ett helvete att äta ute om man är det. Att äta ute innebär också att jag har ätit för lite och att måltiderna blir lite röriga. När jag inte har haft möjlighet att äta hemma och äta regelbundet så har det blivit att jag köpt ost eller liknande som jag petat i mig för att stå mig ett tag. Det här är ju något jag måste klura ut hur jag ska göra. Jag har ju ett sånt jobb så jag måste åka iväg emellanåt och jobba på konstiga tider ibland.

Korkat

Det står ständigt i tidningarna om olika sjukdomar och problem och antingen så vet forskarna/läkarna inte vad det beror på eller så har de upptäckt att något kan lindra/minska besvären. I dag stod det om att något magproblem kan bli bättre av körsång.

Ibland undrar jag om de är helt korkade.

Jag tycker det är ganska så självklart att om man äter som vår kropp är gjord för att äta och om man andas på det sätt kroppen behöver andas på och om man rör sig på det sätt kroppen behöver röras på och så vidare så mår man bra.

Körsång och andra saker är ju liksom bara en liten del av det hela, en oväntad bonus för att man råkar göra rätt i alla fall vid något tillfälle. Som att försöka bota symptomen istället för det riktiga problemet, fast tvärtom.

Jag menar, är det så svårt att förstå?

Godis

Jag provade att baka kokoskakor igår och göra en efterrätt. Men jag tror egentligen det är bättre att inte hitta ersättningar för sötsaker utan att lära sig leva utan dem. Det är lite som vegetarianer som ska äta vegkorv och vegköttbullar osv. Men om man inte kan släppa det som varit dåligt för en så tror jag det är svårt att ställa om helt. Man kanske får hitta nya njutningar istället för att ersätta de gamla dåliga med halvbra alternativ.

Fast vegetarianer borde börja äta kött igen :0)

Kokoskakorna blev inte så goda utan socker. Efterrätten blev god men jag oroar mig förstås för att den kanske var lite onyttig ändå. Philadelphiaost blandat med smält 86 procentig choklad, kanske 70 gram, vispgrädde och lite sötningsmedel. Jag åt inte upp allt. Kanske var det inte så farligt ändå. Men jag är livrädd för att förstöra min viktminskning.

KiF

Jag har blivit medlem på Kolhydrater i fokus. En toppensida! Jag har fått massor av bra tips. Enda problemet är att jag lätt fastnar där :0)

Det snöar ute! Jag blir så glad.

Resultat vecka 4

Fjärde veckan. Redan! Konstigt det känns, nyss tyckte jag att det visst aldrig gick framåt och nu är jag redan inne på den fjärde veckan.

Resultat:
Vikt: 110,5 kg - ner 0,5 kg, sammanlagt 3 kg
Mått: Minus 2,5 cm, sammanlagt 8 cm
Mina tankar: Glad att det händer saker men vill gå ner mer i vikt per vecka. Känner mig sporrad att börja kolla noggrannare vad jag äter.

Om jag har förstått allting rätt så bör man äta omkring 1 gram protein per kg kroppsvikt. Man ska äta i proportionerna 20% protein, 75% fett och 5%kolhydrater om man vill minska snabbt i vikt. Så om jag väger ca 111 kg motsvarar det 111 g protein/dag. En köttbit på 100 g innehåller ca 20 g protein. Så då bör jag äta 555 g kött om dagen (eller något annat proteinrikt) fördelat på tre mål, vilket ger 185 gram kött/måltid.
Om 111 g är 20 % så innebär det att 75% fett är 416,25 g som ska fördelas på tre. Vilket är 138,5 gram. Så per måltid ska jag äta 185 gram kött och ca 140 gram fett. Plus några få kolhydrater.

Inser att jag äter för lite fett.

Okej, jag ger mig i kast med att ta reda på vad olika saker innehåller.

Det är lättare att drömma

På middagen jag var på i helgen pratades det om hur skönt det vore om man hade en personlig tränare, personlig kock osv som sa åt en precis vad man skulle äta och hur mycket man skulle röra på sig för att gå ner i vikt och hålla formen. När de hade pratat ett tag så sa jag:
- Men varför inte bara äta som jag gör så funkar det ändå.
- Nja men det finns ju så mycket som lockar.
- Men när man äter så här så blir man inte sugen och hungrig mellan målen. Man står sig bra och man mår bra. Egentligen är det ganska enkelt.
Men de såg lite skeptiska ut. De väljer hellre att drömma om sin personlige tränare.

Halsbränna

Det känns som om jag väntar på någonting hela tiden. Som om något magiskt ska hända. Jag förstår ju förstås att det handlar om att leva så här. Äta rätt mat och göra det hela tiden. Inte ett litet tag och sen fortsätta med onyttig mat som får mig att gå upp i vikt igen. Men jag kan inte komma ifrån känslan och kanske behovet av att något ska hända. Att jag ska gå ner massor i vikt snabbt. Men varför stressa? Allt är ju positivt och det blir troligtvis mest bestående om jag låter allt ta den tid det behöver.

Annars går det bra. Var bjuden på middag i helgen men det fanns mycket kött, ost, ägg, smör osv så det var lätt att välja.

Det känns bra i kroppen. Det enda som jag har problem med är en konstig halsbränna emellanåt. Jag har förstått det som att det är kolhydrater och stärkelse som orsakar halsbränna och då jag åt GI förut så försvann halsbrännan. Men nu kommer det emellanåt. Jag undrar om det har med maten att göra eller om det är något annat.

Nedåt i alla fall

Kunde förstås inte låta bli att väga mig i morse. Kändes skönt när jag såg att vågen visade ett halvt kg ner. Ska försöka låta bli att väga mig så mycket. Vet ju att det löser sig i längden ändå.

Matbok

Kanske är det bra att föra bok över vad jag äter.

Hittills i dag:

Frukost - en bit kött ( tjock skiva nötkött stekt i smör som är rester från igår) och kryddsmör, vatten

Lunch - äggröra med lite vispgrädde, stekt i smör, 8 mellanstora köttbullar på två delar fläskfärs och en del nötfärs, lite kryddor och stekt i smör, vatten

Tillägg:
Åt en klick smör och drack en klunk vispgrädde på eftermiddan för att stå mig när jag skulle åka iväg några timmar. Drack en kopp te. Åt kycklinggryta när jag kom hem. Kyckling, kokosmjölk, vispgrädde, lök, broccoli och champinjoner. Åt mest kyckling och sås men lite av grönsakerna. Vatten till förstås.
Sedan blev det kanske åtta-tio mandlar och en liten, liten bit 70 procentig choklad till efterrätt.

Resultat vecka 3

Vecka tre är den vecka då det sätter igång på allvar, det är också den vecka då folk lätt faller i från. Jag kan förstå det. Men jag tänker inte vara en av dem. Trots att det inte syns nåt resultat på vågen den här veckan.

Vikt: 111 kg, ingen förändring sedan förra veckan
Mått: minus 2 cm i midjan, sammanlagt 5,5 cm mindre midjemått

Jag har ju minskat i midjemåttet men inte i kg. Det känns tråkigt att jag inte har gått ner i vikt. Det kan förstås bero på många olika saker. Jag har varit ute och flängt en del och inte alltid kunnat äta som jag borde. Men jag har inte ätit kolhydrater, annat än lite grönsaker. Kanske har jag ätit för lite fett. Jag vet inte. Jag ska försöka äta mer strikt bara protein och fett den här veckan. Äta bara när jag är hungrig och försöka hålla koll på proportionerna.

Jag tänker inte ge upp.

Ensam

De senaste dagarna har varit hektiska. Mycket att göra och jag har åkt runt på möten och jobb. Jag tycker det har gått bra hittills att stå emot suget när jag har blivit bjuden på fika men det är svårare att hitta vettiga lunchalternativ när man är ute och flänger. Och igår när jag åkte extra långt så kom den där gamla välbekanta lusten att stanna på en mack och handla lite godis att ha i bilen. Det var lite jobbigt. Jag försökte komma på något annat jag kunde köpa istället men kom inte på något bra och lät bli att stanna, vilket ju var bra förstås.

Men de senaste dagarnas flängande har gjort mig lite rädd att jag har ätit "fel" och därför inte kommer att gå ner i vikt den här veckan. Vilket får mig att inse hur viktigt det är för mig att det här funkar. Minsta risk för att det inte ska gå gör mig skitskraj. Jag försöker intala mig att det bara är en vecka och att det inte är kört på något sätt men det känns i alla fall väldigt jobbigt. Som att jag balanserar på en tunn tråd och om jag faller är det kört.

Jag skulle vilja känna mig trygg i det här, veta att jag äter rätt och att det funkar. Det kommer väl med tiden hoppas jag, men just nu är det lite tufft. Ärligt talat känner jag mig lite ensam i det här. Var hittar jag någon som kan stötta mig?

Resultat vecka två

Jag är lite förvånad över att det går så lätt. Visst finns det stunder när det är lockande med kolhydratmat. Men som jag sa förut så sitter det mest i huvudet. Igår blev jag bjuden på fika, nybakad äppelpaj som luktade väldigt gott. Det jobbigaste var inte att avstå ätandet utan att tacka nej när de hade gjort sig besvär.

I kväll ska jag på bokklubb och det som vankas att äta där är chips, godis och dricka. Det känns inte svårt att avstå det heller. Att gå ner i vikt och må bra är viktigare än att göra som de andra gör. Jag vet ju hur det är, om andra äter så kan jag rättfärdiga mitt eget ätande. Jag har varit i den situationen många gånger. Ju mer jag tänker på det desto mer inser jag att det är svårare att stå emot "kravet", frågorna och kommentarerna från andra än att stå emot suget. För suget är i det närmaste obefintligt.

I dag har det gått en vecka till. Resultatet är:

Vikt: 111 kg - ner 1 kg (sammanlagt 2,5 kg sen starten)
Mått: Minskat 2,5 cm i midjan (sammanlagt 3,5 cm sen starten)

Under den här veckan ska jag göra Skaldemans bantarbiffar. Enligt honom en osviklig metod att gå ner i vikt.
Recept: två delar fläskfärs och en del nötfärs. Lite kryddor men inte för mycket salt. Inget tillbehör.

Mat och vardag

Det är svårt att äta så här när jag har ett fullt schema. Eller kanske inte svårt men det kräver en viss planering. En fördel är att jag inte är lika hungrig som förut och att jag står mig längre. Men som i dag när jag har har ett möte och sedan ska iväg på kurs direkt efter och inte hinner äta något och inte har ägg hemma, då är det lite krångligt. Ägg är annars bra och enkelt att ha med sig. Jag hinner inte stanna och handla något och hinner inte värma någon mat. Så hur gör jag?

Mål

Så var det måndag igen. Jag har funderat på det här med mål. Eftersom jag har försökt gå ner i vikt förut och bara kommit en bit och sedan inte klarat det längre så finns det en rädsla i mig att jag inte ska komma hela vägen den här gången heller. Jag har ju inte gjort det förut. Det gör att jag också fegar lite vad det gäller att sätta upp mål. Men jag har som sagt tänkt mer på det och kommit fram till att jag ju faktiskt inte har några problem med att genomföra andra saker. Jag kan sätta upp mål när det gäller något annat och ge mig 17 på att jag ska fixa det. Och gör det också.

Så om jag siktar högt men inte orealistiskt så har jag en god chans att nå målet. Jag tror också det är viktigt att sätta upp mål som jag kan se framför mig. Jag vet inte alls hur det skulle kännas att väga 60 kg, jag kan inte se det framför mig och då är det svårt att ha det som ett mål. Men jag kan tänka mig hur det är att väga 83 kg.

Men det är också viktigt att ha delmål. Mitt första mål är att gå ner till 109 kg. Ett annat mål jag har är att jag ska ha gått ner minst 15 kg till min mans 40 årsdag i mars. För då ska jag dansa med en av hans jobbarkompisar. Och så ett större mål, att väga 83 kg andra helgen i juli. Det är inte omöjligt men det är en utmaning. Helt klart.

Jag vet att jag kan. Jag vet att jag har det jävlar anamma som behövs. Det gäller bara att hjärnspökena håller sig borta. Den här bloggen är ett av mina vassaste vapen och jag tänker inte sluta att skriva här. Om jag ger upp så måste jag skriva det också. Och det vill jag inte.

Svackor

Det tuffar på. Det är inte jobbigt att äta så här när man väl kommer in i det. Och man kommer in i det ganska fort, tycker jag. Jag åt visserligen inte så mycket socker och kolhydrater innan. Visst åt jag men inte som jag gjorde för några år sedan. Så det kan ju vara en orsak till att omställningen inte var så kännbar.

Men jag är lite otålig. Jag vill ha kommit en bit på väg. Det har ju inte gått ens två veckor än.
Jag funderar ibland på hur jag ska göra när svackan kommer. För det gör den nog. Jag vill gå ner i vikt. Jag behöver det. Jag vill inte äta farlig mat längre och jag vill må bra. Så egentligen borde det inte vara några problem. Men jag känner mig själv och jag vet att när det första ruset har lagt sig så tappar jag i koncentration. Och då är det lätt att bryta. Om jag klarar svackan kommer jag att vara mycket stolt över mig själv.

Jag hoppas det finns någon där som förstår att stötta mig och jag hoppas jag har vett att be om hjälp i fall det händer.

Hur fungerar det?

Jag tänkte berätta lite mer vad det hela handlar om.

Enligt Skaldeman och en hel del andra (se länkar här intill) så är vi gjorda för att äta protein och fett i första hand. Naturfolk som t ex inuiter lever så och våra förfäder har levt så. Och de har inga problem med övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes m.m. Dessa sjukdomar kommer med fel livsstil där spannmål, socker och andra stärkelserika livsmedel ingår. Och det värsta man kan äta är socker och fett i hop.

På vintern var våra förfäder tvungna att ha ett fettlager som reserv när maten tröt. Därför behövde de kunna lägga på sig och de gjorde de genom att äta kolhydrater i form av bär och växter. Alltså går man upp i vikt av kolhydrater och ner i vikt av fett. Vi är inte så olika björnar på det sättet. De proppar i sig massor av bär för att kunna sova, feta och nöjda i sitt ide under vintern. Och under vintern lever de på sitt fett.

När man är (ordentligt) överviktig så har kroppens metabolism (ämnesomsättning) slutat fungera som den ska. Det gör att man som tjockis kan gå upp i vikt av att äta grönsaker. Grönsaker är kolhydrater de också. När man är normalviktig så fungerar det här vanligtvis som det ska och man kan då äta grönsaker och frukt och en del andra kolhydrater utan att det påverkar vikten nämnvärt.

Så om man är rejält överviktig som jag är så behöver man tala om för kroppen att det är vinter och att den ska börja förbränna kroppsfett. Det gör man genom att äta fett och protein. Och i stort sett inga kolhydrater. Lite grönsaker (såna som växer ovan jord) kan man äta. Men inte frukt. Och definitivt inte socker, potatis, ris, pasta och bröd. När man har nått sin normalvikt så kan man tillföra mer grönsaker, frukt och kanske lite andra kolhydrater.

Om man börjar varje måltid med fett och protein av något slag och äter kolhydraterna mot slutet av måltiden så fungerar det bäst. Då bidrar inte kolhydraterna lika lätt till fettlagret. Om man däremot börjar en måltid med bröd så kan man vara säker på att det fastnar.